Förr brukade televisionsstationerna släcka ner ungefär vid midnatt. Men inte längre. Idag är nattens timmar fyllda av program och filmer. Alla som är vakna då kan bli mörbultade med oändliga nyheter, väder och/eller inforeklam om prylar som du aldrig visste att du behövde.Även i små samhällen är affärerna öppna längre. Alltmer lever vi i en 24/7-värld.

 

På arbetstid är det också jäktigare än någonsin. Simultankapacitet heter allas sport. Även på vägen kan du ta emot eller inleda telefonsamtal, skicka budskap till din farbror långt borta, kolla aktiekurserna, bli uppdaterad på nyheterna, få resultaten i gårdagens rugbymatch i Nya Zeeland eller ladda ner musik eller video på din iPhone, handdator eller Netbook.

 

För många av oss har de åtta arbetstimmarna på kontoret förvandlats till alla vakna timmar på dagen och där kontoret, affärerna och världen invaderar våra hem. Men förr eller senare inser vi att vi behöver vila. Inte bara i total inaktivitet, utan en förändring av livsrytm. En förändring bort från ständig oro över den här timmans aktiekurser och nästa kvartals slutresultat … till sådant som är både tidlöst och evigt. Ja, en förändring till kärlek, till familjen och vår plats i universum.

 

Sokrates sade att ”det oreflekterade livet är inte värt att leva” och vi inser mer och mer att detta är sant. Vi arbetar och planerar, kämpar och skaffar, men för vad? Så länge som vi tillåter oss att bli förhäxade av de strömmar av data som fyller luften omkring oss som en osynlig dimma stannar vi inte upp och begrundar de verkligt viktiga frågorna. Det har gått så långt att affärstidningar som Wall Street Journal börjar fråga efter – kan du tro det? – ett återvändande till en sabbat. En ledare 15 juni 2007 av Mollie Ziegler Hemingway med titeln ”Sabbatens nedgång” uttryckte det så här: ”Baksidan på det välstånd vi åtnjuter är att vi har förlorat vår vilodag till ännu en konsumtionsdag. Tempot i handel och teknologi ger förut okända möjligheter att ignorera familj, religion och vila – inte bara på sabbaten utan varje dag i veckan.”

 

Sabbaten erbjuder just det motmedel vi behöver för att motverka nutidens översvämning av information och ångeststörningar. Sabbaten erbjuder en tillflykt, en vila, en frist från ständiga aktiviteter och ändlösa störtfloder av ”nyheter”. Bibeln visar oss att Gud har byggt in vårt behov av vila – och läkemedlet – i själva skapelseväven. ”Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort” (1 Moseboken 2:3). Genom att vila från allt han gjort försåg Gud oss med en modell, ett föredöme. I de tio budorden klargör han detta föredöme och gör det bindande: ”Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat” (2 Moseboken 20:9-10). Lägg märke till att texten inte säger ”arbeta sex dagar av sju och vila en”. Det står klart att den sjunde dagen är sabbaten. Den sjunde dagen, inte en sjunde dag. Och den dagen är lördag.

 

Lördag? Du kanske har blivit lärd att sabbaten på lördag gavs på Sinai bara till judarna? Om det är sant så var att ”inte döda” eller ”inte stjäla” också bara för judarna. Eller du kanske har hört att korset gjorde slut på sabbatens anspråk? Om igen betyder det att vi är fria att mörda eller stjäla – men ingen tror det. Du kan ha hört att vi tillber på söndag för att ära Herrens uppståndelse. Men Bibeln säger aldrig till oss att minnas hans uppståndelse, utan däremot att komma ihåg hans död (1 Korintierbrevet 11:26).

 

Vi uppmanas att ”komma ihåg” hans död, en slående parallell till hur de tio budorden säger till oss att ”komma ihåg” sabbaten. Vi kan också upptäcka att den enda hela dag som Jesus vilade i graven var – sabbaten. I stället för att avskaffa sabbaten, förstärker Jesus död den. Liksom han hade vilat från skapelseverket på den sjunde dagen i skapelseveckan så vilade Jesus från sitt befrielseverk på den sjunde dagen i befrielseveckan (vanligen benämnd ”passionsveckan”).

 

Naturligtvis tycker de flesta av oss inte om idéer som ”budord” eller ”lydnad”. Men särskilt i det här fallet är detta dåraktigt. Tänk dig att en läkare sade till dig att ta ledigt och sedan avslöjade att han hade en ledighet avsedd att möta dina djupaste behov. Detta är vad sabbaten är. Jesus sade själv: ”Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten” (Markusevangeliet 2:27). Det innebär att sabbaten inte är något godtyckligt prov som vi ska passera – vi har tillräckligt av sådant de övriga sex dagarna – utan snarare att det är en vila som är skräddarsydd för att möta våra behov.

 

Men varför inte på söndag, eller tisdag?
Varför lördag? Kom ihåg att skapelseberättelsen i
1 Moseboken sade oss att ”Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den”. Vad betyder det att göra något till ”heligt”? När Mose stod framför den brinnande busken stod han på helig mark. Vad gjorde den helig? Guds närvaro. Gud gör sabbaten helig genom att vara närvarande den dagen på ett särskilt sätt.

 

”Men vänta nu”, kanske du säger. ”Är inte Gud närvarande varje dag?” Det är naturligtvis sant. Men det är också sant att Gud är närvarande överallt – fast Mose behövde inte ta av sig skorna överallt utan bara vid den brinnande busken. För liksom på sabbaten var Gud närvarande vid den brinnande busken på något sätt som skilde sig från hur han är närvarande överallt annars. Och de som avskiljer lördagen, den sjunde dagen, för att vila från sina vardagssysslor och vara tillsammans med familjen och med Gud kan vittna om att han verkligen kan upplevas på ett särskilt sätt den dagen.

 

Om du skulle vilja utforska sabbatens möjligheter så finns det sådana som lever i närheten och skulle vara glada att dela den med dig. Du kan finna mer om detta och annan intressant och användbar information online på www.lifestyletv.se.