Michael Jacksons allt för tidiga bortgång den 25 juni, 2009 chockerade världen. Vid hans minnesceremoni 7 juli i Staples Center, Los Angeles, så försökte skådespelerskan Brooke Shields tappert trösta popkungens sörjande fans när hon tårögt snyftade: ”Vi måste titta högre upp för han sitter utan tvivel i en månskära.”

 

Vart tog Michael Jackson egentligen vägen när han dog? Vart tar vi vägen efter det att vi dör? Svävar de sanna kristna direkt upp till himlen medan de förlorade syndarna gör en djupdykning till helvetet? Finns det ett mellanting som kallas skärselden? Halkar vi in i andevärlden för att sväva omkring på andra sidan? Vad är reinkarnation? Kan vi återfödas som möss?

 

Vår värld är full av motstridiga teorier, men vi kommer att samråda med bara en källa: Den Heliga Skrift, Bibeln. Bibelns sista boks allvarliga varning är att en osynlig fallen ängel vid namn Satan ”bedrar hela världen” (Uppenbarelseboken 12:9). Om det är sant, så kan vi inte förvänta oss att majoriteten av oss människor ska ha rätt om något. Speciellt om något så viktigt som vad som händer med en död människa efter det prästen säger: ”Av jord är du kommen” vid slutet av en begravning.

Låt oss börja med att hålla det enkelt. Först och främst finns det tre huvudåsikter om döden under vilka de flesta andra teorierna underordnas.

 

Du är död och det är allt – Denna första teori är ganska populär, men den är mycket dyster. Teorin förespråkas av dem som tror att all verklighet slutligen kan reduceras till bara vad vetenskapen kan förklara för oss. Den grundar sig på dogmen ”vad du förstår är vad du får.” Den antar att döden är slutet på allt. Det finns ingen existens efter döden. Vi dör och ruttnar i marken, där vi blir till mat för maskar. Det är allt. Du är borta för evigt.

 

Den odödliga själen – Denna andra teori är den vanligaste. Den lär oss att när vi dör så är det bara kroppen som sönderdelas medan det högre jaget eller ”själen” lever vidare, liknande en orm som ömsar sitt skinn. Naturligtvis är olika religioner oftast inte överens om vart själen tar vägen efter döden, men den grundläggande idén om ”själens överlevnad” delas av de flesta.

 

Dödliga själar och uppståndelsen – Den sista teorin hävdar att ordet ”själ” syftar på hela personen och inte bara till några distinkta odödliga aspekter av människan som skulle överleva efter att den fysiska kroppen förgås. När Gud skapade människan ”och blåste in livsande
i hennes näsa. Så blev människan en levande själ.”
(1 Moseboken 2:7). Därför har människan inte en själ
i sig, utan hon är en själ. Sedan människan syndat blev hela hennes person eller själ dödlig och underordnad döden. När vi människor dör då återvänder vi till stoftet och ”livsanden” återvänder tillbaka till Gud. Denna ”ande” är inte ett spöke med ett medvetande som kan besöka Östersund när dess kropp har blivit begravd i Malmö, utan ”ande” är snarare en livsgnista som finns i allt levande. Enligt detta synsätt så är hela den döda personen vid dödsögonblicket helt död, det vill säga vi är omedvetna, tysta och sover i graven i väntan på uppståndelsens dag.

 

Vilken åsikt är rätt? Till att börja med kan vi avvisa ateistisk nihilism, eftersom vi tror att Gud finns och att hans ord är sant. Ett annat vanligt synsätt är att de döda finns i himlen eller i helvetet. Hur förhåller det sig med de två andra teorierna med sina motsatta idéer om själens natur? Vad säger Guds bok Bibeln om allt detta?

 

Bibelfakta om Döden

Som vi redan har sett lär Bibeln oss att när Gud först skapade Adam, ”Så blev människan en levande själ.” (1 Moseboken 2:7). Många år senare gick ”sjuttio själar” till Egypten (2 Moseboken 1:5, KJV). Sammanhanget visar att det inte talas om sjuttio spöken, utan om sjuttio levande människor som reste till Egypten. Bibelns användning av uttrycket visar att en själ är detsamma som en person.

 

Nästa faktum: fallna människor är inte odödliga. Om du slår upp ordet ”odödlighet” i någon biblisk ordbok, upptäcker du att det bara är Gud ”som ensam är odödlig” (1 Timoteusbrevet 6:16), och det är först vid Jesus Kristus andra ankomst som hans heliga kommer att upp­stå och ”detta förgängliga har klätts i oförgänglighet och detta dödliga klätts i odödlighet.” (1 Korintierbrevet 15:54). Naturligtvis skulle hans heliga inte ”kläs i” en odödlig existens om de tidigare varit odödliga.

 

Nästa punkt: I Bibeln kallas döden för ”sömn”. På Gamla testamentets tid bad kung David om beskydd ”så att jag ej somnar in i döden.” (Psaltaren 13:4). Daniel skriver att i slutet av världens historia kommer ”de som sover i mul­len skall vakna.” (Daniel 12:2). Så döda människor ligger lugnt sovande ”i mullen” fram till uppståndelsens dag.

 

Här är huvudpoängen. Fram till dess säger Bibeln bestämt att ”de döda vet ingenting.” (Predikaren 9:5). ”Ingenting” betyder ingenting. Noll och intet. Fem verser senare förtydligar Salomo att:

 

”Ty i graven dit du går kan man inte verka eller tänka, och där finns ingen kunskap eller vishet.” (Predikaren 9:10). David instämmer när han skrev: ”De döda prisar inte HERREN, ingen som har farit ner i det tysta.” (Psaltaren 115:17). De döda sover alltså tysta. De ropar inte i himlen eller ylar i helvetet. De kan inte heller knacka på din dörr sedan de är begravda. Med andra ord dansar Michael Jackson inte sin berömda Moonwalkdans någonstans i universum. Istället är han död och vilar sin grav, i väntan på domedagen. (Hebreerbrevet 9:27).

 

Höjdpunkten i Bibelns hela uppenbarelse är vad som hände med Jesus Kristus för nästan två tusen år sedan. Under sin heliga tjänst förutsåg vår Herre tydligt ”att han måste dödas och på tredje dagen uppväckas.” (Matteusevangeliet 16:21). Det skedde så. Kort därefter arresterade oheliga händer Jesus, misshandlade och korsfäste honom. Paulus klargjorde att det som egentligen hände var att ”Kristus dog för våra synder.” (1 Korintierbrevet 15:3). ”Kristus dog” betyder att han var verkligen död. Tre dagar senare pålyste en helig ängel ”att Han har uppstått från de döda.” (Matteusevangeliet 28:7). Halleluja!

 

Det är på grund av Jesus Kristus uppståndelse som vi har hopp. En av dessa dagar – och det kommer att ske snabbare än de flesta av oss tror – kommer vår Frälsare tillbaka till jorden ”med stor makt och härlighet” med myriader av himmelens änglar (Matteusevangeliet 24:30-31). När Jesus kommer tillbaka som universums Kung, ”så förtydligar Paulus att det är vid denna tid som ”de som dött i Kristus Jesus uppstår” och ”så skall vi alltid vara hos Herren.” (1 Tessalonikerbrevet 4:16-17). Således skall de som tror på Jesus återuppstå för att ”vara hos Herren” när han återvänder.

 

Slutsatsen

Mark Twain sa att två saker är säkra: döden och skatter. Även om vissa människor försöker att undvika skatter så kan vi inte undvika döden. Döden är verklig och den gör ont.

 

Den goda nyheten är att Jesus Kristus älskar oss och han betalade straffet för våra synder på korset. Ja, Jesus var villig att ta ditt och mitt eviga dödstraff för att dö och begravas i en mörk grav. Han uppstod ur graven till liv och besegrade den eviga döden. Vi kan – genom att ta emot Jesus som vår personliga Frälsare och tro på hans seger – också segra över den eviga döden. För länge sedan lovade Jesus var och en som svarar på hans kärlek, ångrar sina synder och som litar på hans nåd: ”Jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.” (Johannesevangeliet 6:44).

 

Litar du på honom idag?

 

Bibelcitaten från Svenska Folkbiblen.

Källa: GLOWonline.org. Använt med tillstånd.